Sorgen är Stor
Mitt barn som lever i min mage kommer ej att leva få leva ett liv utanför.
Varför drabbar detta oss? Vårat barn?
Kan inte sluta tänka på hur det kommer att bli...
Det är så mycket tankar som snurrar runt i mitt huvud just nu.
Man har läst om att sånt här händer men man trodde aldrig att det skulle drabba en själv.
Man blir arg,Besviken,ledsen,klandrar sig själv... Är det är verkligen inte mitt fel.???
Man vet att de inte är så men tänker tanken det gör jag många gånger om dagen.
Nu väntar vi besked från socialstyrelsen om att få avbryta min grav.
Och få ut våran bebis, ge den ett namn,Klappa den,Hålla den.
För att sedan skicka upp bebis till himlen,Änglarna och till sin morfar.
Vi kommer att få en svår tid,
Men samtidigt så vet jag att det kommer att bli bätttre med tiden
Vi har så mycket stöd från alla..
Sörjer oerhört mycket mer Er, önskar att jag var nära dig och kunde krama om dig, men du vet att jag är din vän så ring om du vill prata.
Många kramar
Gumman då! Du vet att jag finns här. Bara en signal bort. Alltid å hela tiden. Även fast du vill sitta tyst eller kanske bara ha ngt annat göra eller prata om. Alltid! Finns här för dig vännen! Dag som natt. Många kramar!!!!
Hej vännen!
Jag är jätteledsen över det som hänt, stackare. Finns för dig om du vill träffas eller bara prata. Kramar om, du är en fin tjej
Jenny, gumman, så ohyggligt hemskt livet kan vara.
Jag vet inte vad som skulle kunna sägas som tröst, förmodligen inget alls men du ska veta att vi tänker på dig, Linus och pojkarna. Många och varma kramar från Ella
Tänker på er hela tiden... Om de är något, vad som helst.. Ring.. Jag finns där.. Massa kramar
Jag blev så ledsen när jag läste vad som hänt er !
önskar jag kunde göra något för att ni ska må bättre ! ... många många styrke kramar er..